-Mikka-

Jag blev ombedd att skriva en text om mig själv, en slags sammanfattning om mitt liv sedan jag kom hit till Bryssel. Det var ganska klurigt, och jag hade svårt att börja men en kväll när jag skulle sova så gick hjärnan på högvarv och en massa text kom upp i mitt huvud, bara att leta fram papper och penna och skriva ner!
Ska bli jättespännande att se texten tryckt, troligen kortar de ner texten något men här är iaf vad jag knåpade ihop:

"När jag bestämde mig för att åka till Bryssel var jag 22 år. Jag hade varit och backpackat i Asien under tio veckor, kommit hem och jobbat lite och sedan varit och  jobbat på vingård i tre veckor. Jag var inte riktigt säker på vad jag ville plugga och tänkte att jag kunde prova på livet som au-pair. Flera av mina kompisar hade varit iväg och trivts väldigt bra, och två av dem hade varit i Bryssel. En av dem skulle stanna ett tag till,  ”Perfekt” tänkte jag, då känner jag i alla fall en person. 

   I januari 2007 kom jag till en familj i Waterloo som nyss flyttat ner, en vecka innan mig för att vara exakt. Det var ganska skönt för då var vi i samma situation, nyinflyttade i ett nytt land med allt vad det innebar. Jag jobbade under dagarna och tog hand om en härlig liten tjej, Linnea, som var 1.5 år. Varje vecka var vi på barntimmarna på Svenska kyrkan och lekte med andra barn, föräldrar och au-pairer. Genom kyrkans  au-pairträffar lärde jag även känna många nya människor, även dem i samma situation som mig.  
   Att komma till en svensk familj var  perfekt, på så sätt blev inte allt blev nytt och skrämmande.
När mina fem månader var slut kände jag att jag ville stanna i Belgien. Linnea skulle börja skolan så jag kunde inte vara kvar där utan jag fick söka efter något annat. Jag kände att jag ville bo inne i stan den här gången eftersom det fortfarande fanns mycket att upptäcka.
Jag åkte hem till Gotland och jobbade under sommaren och kom sedan tillbaka till Bryssel i september. Även denna gång till en svensk familj där jag under dagarna  tog hand om ett par underbara tvillingar, Felix och Johan. Det var lite mer jobb att hålla reda på två men de gav ju så mycket tillbaka!

 Aupair-livet var väldigt spännande och ska jag vara ärlig visste jag nog inte egentligen vad som väntade när jag flyttade ner. När man tänker på det så är det ju väldigt speciellt att man kommer till en främmande familj och ska ta hand om de käraste de har; deras barn. Men jag har haft tur som kommit till riktigt bra familjer där jag känt mig som en del av familjen. Visst har man dåliga dagar ibland och till och från har jag haft hemlängtan, men jag har ändå trivts mycket bättre än vad jag trodde att jag skulle göra.

 

Under min andra sväng i Bryssel träffade jag min kille Thomas. När det var dags att åka hem kände jag såklart att jag ville tillbaka. Jag hade inte kommit på vad jag ville plugga och söka jobb kunde jag ju lika gärna göra i Bryssel resonerade jag. Jag åkte hem över sommaren, lyckades tillsammans med en kompis hitta en lägenhet i Bryssel och återvände sedan dit i augusti. Jag ville testa något nytt men hade ändå bestämt att jobba första månaden som au-pair.
Det passade perfekt; jag hade jobb när jag kom ner och sedan lite tid på mig att hitta ett nytt jobb. Jag höll  fortfarande till mycket på kyrkan och genom Pelle fick jag veta at de behövde en vikare som religionslärare till Europaskolan. Jag sökte och fick jobbet, dock var det bara fredagseftermiddagar så jag behövde något annat också.
Via andra kontakter via på kyrkan fick jag jobb som lärarassistent på en Montessoriskola där jag jobbade på förmiddagarna och senare fick jag även deltidsjobb som au-pair. Så nu var det fullt upp, mycket tid spenderades på metron och buss mellan jobben men jag trivdes! Jag och Thomas flyttade in i en egen lägenhet och livet började falla på plats.

 

Genom min religionskollega fick jag nys om ett jobb på Sveriges Representation som jag sökte. De tog lång tid på sig att svara så jag hade nästan gett upp hoppet, men en bit in i december blev jag kallad på intervju.
Det gick tydligen bra så jag blev kallad till en till och sedan följde en nervös vecka innan de meddelade mig att jag fått det. Lycka!
Sedan januari i år har jag jobbat på Representationen som receptionist och jag trivs riktigt bra, både med jobbet och kollegorna. Thomas skall plugga i ytterligare två år medan mitt kontrakt går ut i januari 2010, jag hoppas på en förlängning eftersom jag väldigt gärna vill stanna här ett tag till.

Det jag gillar med Bryssel är att atmosfären är så avslappnad och att man träffar människor från olika delar av världen. Samtidigt finns det många svenskar vilket gör att man känner sig lite som hemma, dock får man passa sig så att man inte hamnar i en ”Sverigebubbla” vilket lätt kan hända om man jobbar i en svensk miljö och bara umgås med svenskar. Bryssel är en väldigt komplex stad där allt är blandat i en härlig mix; högt och lågt, fint och fult, gammalt och nytt. Här finns mycket av allt och vad du än letar efter så kan du hitta det. Det händer mycket hela tiden och ännu finns det mycket kvar att upptäcka!"